Arkiv
Kvarnen Flora
Byskrinet i Övra Bägby
Guldring som hittades i en krigargrav i Övra Bägby
En av fem milstolpar i socknen. Den här står i Torp.

Arkiv

Blandat material från åren 2004 - 2015

 

Se även sidan:

Pressklipp, bifogad länk

Södra Gärdslösa Kulturgrupps styrelser under åren

Styrelsen som valdes 2015

 

Ordförande Mainy Ekberg

Sekreterare Ingrid Moberg

V. ordförande Ann-Mari Linåker

Ledamot Ingrid Andersson

Suppleant Björn Folkesson

Kassör Alice Blomkvist

 

Föreningens första styrelse, vald 2008, bestod av

följande personer:

Mainy Ekberg ordförande

Arne Andersson vice ordf

Ingrid Andersson kassör

Solveig Engarås sekreterare

Stina Sjöbäck ledamot

Ingrid Moberg suppl.

Föreningens andra styrelse,

vald 2010, bestod av

följande personer

Mainy Ekberg ordförande

Arne Andersson vice ordförande

Ingrid Andersson kassör

Solveig Engarås sekreterare

Ingrid Moberg ledamot

Lars Karmlid suppl.

Studiecirklar

Styrelsen 2012:

 

Annette Helleberg,

Ingrid Andersson,

Ingrid Moberg,

Mainy Ekberg,

Arne Andersson och

Alice Blomkvist

Ur Ölandsbladet 5 mars 2008

I Södra Gärdslösa ligger man inte på latsidan när det gäller bearbetningen av den egna historien. I somras lade man fram resultatet av en flerårig studiecirkelverksamhet kring människor och bebyggelse i byn under de senaste hundra åren. Nu går man vidare, denna gång i form av en samverkan mellan kulturgruppen och bylaget i form av en studiecirkel.

 

Det rör sig visserligen om två juridiskt sett olika organisationer, men det rör sig i viss omfattning om samma personer. Arne Andersson företrädde bylaget vid den första träffen förra veckan och han var extra glad att flera av byns lantbrukare också förklarat sig vilja vara aktiva i arbetet.

 

När vi förra gången arbetade med byhistoriken hann vi inte med att ut-värdera de äldre dokumeten

i byskrinet. Det är dem vi

tänker ta upp

den här gången. Vi ska i

första omgången ha fem sammanträden. Under tre av dem ska vi ha inbjudna experter som hjälper oss.

 

Ett 15-tal bybor har anmält sitt intresse att delta. Till det första mötet hade man inbjudit Ann-Charlotte Magnusson, Äpplerum, med arbetsplats länsstyrelsen i Kalmar, idag vid miljöenheten, men med ett förflutet på kultursidan. Hon hade förberett sig väl genom ett detaljstudium av gamla handlingar och lantmäterikartor rörande Södra Gärdslösa. Den första kvällen bjöd på en tidsresa som tog sin början på 1100-talet och gjorde ett tillfälligt uppehåll mellan enskifte och laga skifte.

 

STORSKIFTET...

Det fanns anledning för kvällen att uppehålla sig en längre stund vid storskiftet, som på Öland ägde rum, i den omfattning det ägde rum, mellan 1770-1800. Målsättningen med storskiftet var att reducera antalet skiften till fyra för varje gård, men i Södra Gärdslösa kom man inte längre ned än till elva skiften. På en uppförstorad lantmäterikarta från slutet av 1700-talet – med dagens skiften inprojicerade – kan man följa minsta upphöjning i dåtidens landskap.

 

– Den där fyrkanten kan vara en husgrund, säger handledaren. Och här har vi platserna för rågångsstenarna inritade på kartan, fortsätter hon, och läser upp ur lantmätarens beskrivning av de tre grå stenarna placerade omedelbart öster om landsvägen.

 

Rågångarna kan vara från vikingatid eller kan vara till och med ännu äldre, får cirkelmedlemmarna också veta. Och lusten att ge sig ut i terrängen och jämföra dagens topografi med dåtidens är stor, det märks.

 

– Västerut mot Sättra är det nästan orört, och där borde man fortfarande kunna finna ett och annat från förr, exempelvis rågångsstenar - om man inte vräks odlingssten över, förstås, vilket är lätt hänt, säger Arne Andersson.

 

...OCH ENSKIFTET

Enskiftet 1815 genomfördes bara på en enda gård i byn, nämligen prästgården. Där samlades all jord i ett skifte längst söderut i byn, och så är det än idag. Det kunde dagens ägare Bengt Jeansson vittna om, och han måste ju veta. Akterna i byskrinet från äldsta tid är över fyrtio stycken, och de förvaras nu som deposition i kommunarkivet i Borgholm. Men efter ett hängivet fritidsarbete bland annat av lantmätaren Kjell Olsson har dessa renskrivits och lagt in på en CD-skiva, som ställts till varje cirkelmedlems förfogande. Så småningom skall även alla historiska lantmäterikartor följa samma väg i på CD-skivan. Och vad som i slutändan blir resultatet av studiecirkelns arbete är ännu helt öppet.

 

– Efter de fem sammanträdena vi nu planerat är det troligt att det blir en fortsättning med dem som är mest entusiastiska för projektet, säger Arne Andersson.

.

Solveig Engarås, kvällens inbjudna expert Ann-Charlotte Magnusson, Arne Andersson och Mainy Ekberg samlade kring en kopia av en gammal lantmäterikarta.

 

 

Artikel från 2005

Studiebesök

Studiebesök på Borgholms bibliotek, hösten 2011

För att läsa artikeln, klicka på symbolen i övre högra hörnet och därefter på +-symbolen i nederkanten

Klicka på bilderna. De öppnas i ett större format och kan visas som bildspel.

Studiebesök 2009

Klicka på bilden

Studiebesök i Södra skog och vid Ingerälls sten

Sommaren 2009 gjorde SGK två besök i Södra skog, det första för att rekognosera med Arne Andersson som guide och det senare med Björn Folkesson som inbjuden kännare av växter.

Ingrid Moberg berättade då också om Ingerälls sten.

Södra skog är numera naturreservat och ligger i mittlandsskogen i Högsrum med infart vid Odens flisor. I samband med utmarksdelningen i början av 1800-talet tilldelades bönderna i Gärdslösa skogsmark här och flera av dessa marker ägs fortfarande av gärdslösabönder.

Gruppen vandrade några kilometer genom oländig terräng och Arne Andersson redogjorde för hur markerna i äldre tider användes som beten. Fortfarande finns brunnar för bevattning av djuren kvar på många ställen. Ägorna avgränsades med stenmurar, som varje markägare själv fick uppföra. Bönderna tog också mycken ved härifrån och forslade hem till sina spisar.

Vid det första besöket på våren var markerna mycket vattensjuka och för att nå Ingerälls sten krävdes stövlar och bra balans. Vid andra besöket en het sommardag var det torrt och lättare att ta sig fram. Björn Folkesson berättade om floran i skogsmarkerna. Där fanns bl.a. många sorters träd, t.ex. ett bestånd av avenbok.

Ingerälls sten ligger där tre härader möttes och Ingrid Moberg hade läst på för att kunna berätta. Anne-Charlotte Magnusson har forskat kring stenen och bl.a. använt 1600-talsförfattaren Rhezelius redogörelser. De tre häraderna är Algutsrum, Slättbo och Runsten, var och en bestående av fyra socknar, alltså tolv sammanlagt. Rhezelius har tecknat av huvudstenen och tre stenar runt om och huvudstenen är mycket lik den sten som fortfarande finns kvar. Han skriver att detta är en gammal tingsplats och tillägger; "Efter gammal sedvänja skulle man här på dessa häradsstenar var och en på sin sten med lika stor myndighet och ingen annan till förfång samlas till ting. Sålunda är talet om dessa stenar än idag."

Ursprungligen fanns tolv stenar, en för varje socken och varje sten var säte för en man. De kallades tolvmän och motsvarade vår tids jury, där alla har lika rang. Tingsplatsen var en fredad zon, där man måste lägga av sina vapen och ej fick skada någon. Stenarna är numera försvunna, kanske sprängsten i murarna omkring.

Tingsplatsen föll i glömska och levde länge endast i muntlig tradition. Kurt Lundgren skriver i sin bok Öland Brottsling Bödel Strandade skepp, att enligt tradition skulle en trolovning ovanpå stenen ge ett långvarigt och lyckligt äktenskap.

Ingrid Mobergs mor Elin berättade att hon som tonåring på 1930-talet gick till stenen med en väninna. Den låg så långt borta och i så oländig terräng, att flickorna tyckte det var kusligt. Det fanns en stämning av hedendom och ond bråd död över platsen. Idag är platsen överväxt av tät ungskog och knappast kuslig.

Studiebesök 2008

Utflykt till Österskog

I juli 2008 for en skara föreningsmedlemmar till Österskog, byn som nästan blev öde. Solveig Engarås gav den historiska bakgrunden och talade bl.a. om djurgårdsinrättningen, utmarksförsäljningen, skogsskövlingen och försäljningen till mindre bemedlade av alldeles för små arealer. Allt detta gjorde att Österskog periodvis präglades av stor fattigdom. En 1800-talslantmätare skrev att det fanns tre framtidsutsikter för bönderna: graven, Amerika eller fattigdomen.

Allan Larsson, gruppens äldste, berättade om människor och händelser från förra århundradet och Ingrid Moberg berättade om sin mormor Augusta, som växte upp i Österskog.

Vid det avslutande kaffet med dopp kunde gruppen konstatera, att byn inte är öde längre.Där finns en gård med djur och flera sommarhus.

 

Klicka på bilderna

Artikel i Ölandsbladet 2 mars 2004

Från generation till generation, från gård till gård. från byman till byman - byskrinet i Södra Gärdslösa har en lång resa bakom sig utan att ännu skönja slutet. Tvärtom ska innehållet "uppdateras" för att kommande generationer ska kunna ta del av byns historia.

Foto: MICHAEL STÅHL

" Allt i skrinet är inte från byn. Här har vi ett exempel. Ett nummer av Ölandsbladet från 1888", berättar Arne Andersson från Södra Gärdslösa och visar den kopia som man gjort av tidningen.

Foto: MICHAEL STÅHL

Fotocollage

Kvarnen Flora
Byskrinet i Övra Bägby
Guldring som hittades i en krigargrav i Övra Bägby
En av fem milstolpar i socknen. Denna står i Torp.
Runsten i Övra Bägby. Ende sonen Sven reste denna sten efter sin  fader Vikar
Bron över Silverbäcken vid kyrkan
Lars Näktergals båtmanskista