Invigningar
Invigning av Stagneliusstigen
den 27 juni 2015
Flaggan är i topp - idag är det invigning av den "nya" Stagneliusstigen.
Klicka på bilderna. De öppnas i ett större format och kan visas som bildspel.
Det var samling i Gärdslösa prästgård för gemensam promenad bort till stigen vid Övra Bägby bygata.
Mainy Ekberg och Ingrid Moberg har med sig det av ölandsblommor nyknutna fina blomsterbandet.
Maria Wiell hälsade alla välkomna och berättade att tack vare ett samarbete mellan Erik Johan Stagnelii vänner,Gärdslösa Prästgårdsförening och Södra Gärdslösa kulturgrupp kan Stagneliusstigen idag nyinvigas med pompa och ståt.
Mats Dahlborg, f kyrkoherde i Gärdslösa församling var med och bildade Sällskapet Stagnelii Vänner 1987. Idag var han en självklar och välkommen gäst hos oss.
Kommunalrådet Ilko Corkovic invigningstalade och klippte blomsterbandet som Gun Nilsson och Mainy Ekberg höll.
Pressen var på plats
Han spelade och läste dikter skrivna av Erik Johan Stagnelius.
VÄLKOMNA ATT VANDRA
I ERIK JOHAN STAGNELIUS FOTSPÅR PÅ
STAGNELIUSSTIGEN!
Längs med stigen finns skyltar med dikter av Stagnelius. Här är det Ingrid Moberg som livfullt tolkar en av dem för oss premiärpromenerande stigfinnare.
Foto: Uno Käärik, Ann-Mari Linåker och Alice Blomkvist
Runstenarna i Övra Bägby fick informationstavlor
och högtidlig invigning hösten 2014
Daniel Tedenlind och en "grävare" från Länsstyrelsen sätter upp informationsskylten vid den södra runstenen en solig vardag.
Klicka på bilderna. De öppnas i ett större format och kan visas som bildspel.
En molnig söndag var det högtidlig invigning av skyltarna.
Anders Marell berättade om runstenarnas historia för intresserade sockenbor.
"Det är på Kulturgruppens initiativ som skyltarna kommit upp," sa vår ordförande
Mainy Ekberg samtidigt som hon tackade Anders Marell för dagens historielektion.
Efter kylan utomhus kändes det skönt att komma in i Prästgårdens värme och i trevlig miljö och samvaro dricka eftermiddagskaffe tillsammans.
Galgbacken i Bägby fick en minnestavla
I den sydligaste delen av Nedra Bägby byallmänning, nuvarande Rosenborg, låg i århundraden avrättningsplatsen för Runstens härad. Den exakta platsen går ej att fastställa med säkerhet, eftersom kartan från 1745 kallar hela området för Galghorvan. På en karta från 1882 står ”avrättsplats” angiven på väster sida om vägen. Folktraditionen har två förslag: Just här på en plats där inga träd växer och längre söderut på östra sidan av vägen ungefär där gränsstenen mellan Gärdslösa och Långlöts socken nu står. I det senare fallet skulle de avrättade ha förts hit och grävts ner och det är därför inga träd växer här.
Den sista avrättningen här ägde rum 11 september 1845. Två bröder, Erland 23 år och Peter 20 år från gården Övra Bägby nr 1, avrättades för fadermord genom halshuggning på en “stupstock”. De hade slagit ihjäl sin far Olof Larsson med yxa i ladugården året innan. Initiativet till den rysliga gärningen hade tagits av modern Ingrid Olofsdotter och de fick hjälp av ytterligare två personer, varav den ena var den som modern ”bedrev hor med”. Även modern dömdes till döden men benådades och fick tio års tukthus. Avrättningen bevakades av män som stod “spjutgård”, det vill säga beväpnade med spjut för att upprätthålla ordningen. Närvarande var också församlingens kyrkoherde Erik Rundqvist och en större skara åskådare. De avrättade grävdes ner på en för oss okänd plats i närheten, inte i vigd jord.
,
Initiativet till uppsättandet av denna minnestavla har tagits av Södra Gärdslösa Kulturgrupp 2009.
Bild från avtäckningen av minnestavlan den 24 juni 2009.
Ett femtiotal personer var närvarande vid det högtidliga avtäckandet av Södra Gärdslösa Kulturgrupps minnestavla vid galgbacken i Bägby.
Arne Andersson och Ingrid Moberg hjälptes åt vid avtäckandet, understödda av Mainy Ekberg och Ingrid Andersson, alla från Kulturgruppen.
Artikel ur KLT 26 juni 2009
BÄGBY/ROSENBORG
Nu finns den utmärkt i terrängen, den sägenomspunna galgbacken i Bägby, eller Rosenborg, om man så vill. Det är den livaktiga Kulturgruppen i S:a Gärdslösa som tagit fram och satt upp en minnesskylt på den plats där galgbacken enligt vissas uppfattning låg.
Skylten avtäcktes i all högtidlighet i onsdags i närvaro av ett femtiotal inbjudna gäster, de flesta närboende. Men även delar av pressen, en representant för kommunen - fullmäktiges första vice ordförande - samt representanter för Gärdslösa Fornminnesförening fanns på plats. Det var ordföranden för S:a Gärdslösa Kulturgrupp, Mainy Ekberg, som hälsade välkommen, och det var ledamoten Ingrid Moberg som presenterade sitt forskningsresultat kring galgbackens belägenhet, och kring omständigheterna kring det bekanta mordet i Övra Bägby år 1844, som ledde till att två personer avrättades just på den aktuella galgbacken.
Om platsens exakta belägenhet finns det två teorier. Om det inte var på den plats man valt för tavlan, nämligen väster om östra landsvägen vid början av S-kurvan vid Rosenborg som rätar ut sig efter ett par hundra meter vid sockengränsen till Långlöt, så var det vid själva sockengränsen öster om vägen. Beskrivningsmässigt hade det varit lättare med det andra alternativet. Men i valet mellan två alternativ får man bestämma sig för det troligaste, och det har man gjort.
RYSLIG GÄRNING
Så här står det bland annat på skylten (texten är något längre):
”I den sydligaste delen av Nedra Bägby byallmänning, nuvarande Rosenborg, låg i århundraden avrättningsplatsen för Runstens härad. Den exakta platsen går ej att fastställa med säkerhet, eftersom kartan från 1745 kallar hela området för Galghorvan. På en karta från 1882 står ”avrättsplats” angivet på väster sida om vägen. Folktraditionen har två förslag: Just här på en plats där inga träd växer och längre söderut på östra sidan av vägen ungefär där gränsstenen mellan Gärdslösa och Långlöts socken nu står. I det senare fallet skulle de avrättade ha förts hit och grävts ner och det är därför inga träd växer här.
Den sista avrättningen här ägde rum den 11 september 1845. Två bröder, Erland 23 år och Peter 20 år från gården Övra Bägby nr 1, avrättades för fadermord genom halshuggning på en stupstock. De hade slagit ihjäl sin far Olof Larsson med yxa i ladugården året innan. Initiativet till den rysliga gärningen hade tagits av modern Ingrid Olofsdotter, och bröderna fick hjälp av ytterligare två personer, varav den ena var den som modern ”drev hor med”.”
Ingrid Moberg avslutade sitt anförande med att berätta att hennes och Kulturgruppens efterforskningar kring galgbacken och det just skildrade Bägbymordet kommer att ges ut i skriftform, troligen nästa sommar.
ANDERS MARELL