Kvarnvandring i Gärdslösa 2010

 Torbjörn Axelsson, sommarboende i Södra Gärdslösa sedan barndomen, har ett specialintresse för öländska väderkvarnar och särskilt för dendrokronologi, åldersbestämning av trä. I mitten av juli 2010 ledde han en utfärd i Södra Gärdslösa Kulturgrupps regi. Den startade vid kvarnraden i Störlinge med en inledande översikt.

I Gärdslösa finns 21 bevarade kvarnar, alla från tiden efter 1677, eftersom danskarna då brände allt de kunde.Under 1700-talet fanns fler skvaltkvarnar än väderkvarnar och skvaltkvarnar är små vattenkvarnar i bäckarna. När utdikningen av vattensjuka områden som mossar ökade, minskade antalet skvaltkvarnar och snart hade de flesta gårdar sin egen väderkvarn.

De flesta av kvarnarna är byggda av ek, men vid senare renoveringar använde man ibland furu.

Torbjörn visade runt inne i en kvarn och berättade om kvarnstock, kvarnhäst, hjärtstock, liggare, löpare, trälla och gånglås bl.a.

Kvarnvandring 2010

En rundtur med bil företogs sedan till kvarnarna på Hammaråsen, i Hagby, Jämjö, Jordsläta och Övra Bägby och till resterna av en riktigt stor kvarn i en träddunge i Södra Gärdslösa.

Dagen avslutades vid kvarnen Flora på Vallåsen nedanför Södra Gärdslösa, där alla plockade fram sina kaffekorgar. Åskan mullrade och blixtarna ljungade ute över Östersjön och Torbjörn Axelsson  avtackades av föreningens ordförande Mainy Ekberg med ett exemplar av boken Rosenborg - sommaridyll och galgbacke.

Byvandring i Bägby sjömarker 6 juni 2011

En solig försommardag samlades ett fyrtiotal bybor och sommarboende för att tillsammans vandra genom våra byar och sjömarker.

Karin Pettersson berättade om Övra Bägbys marker och dess fornlämningar, stenrösen och stensträngar på vägen ner till Bägbyholmen.

Under vandringens gång visade Björn Folkesson oss på växter som få av oss tidigare kunde namnet på.

Väl nere vid sjön grillade vi korv, drack kaffe och tog igen oss under trivsamt samspråk.

Vägen hem gick via Nedra Bägby och nu var det Göran Addén som visade vägen. Vi fick sällskap av ungdjur, letade förgäves efter blommande kattfot och kom så småningom fram till Ekdalen, en tidigare gammal malmbebyggelse, som ligger strax intill byn. Den gamla smedjan fick besök liksom mätstationen vid Kanalen.

Det är inte varje dag som byborna går "man ur huse" för att promenera tillsammans - när vi skiljdes åt var alla mycket nöjda med dagen- trots trötta ben och fötter.

Gravarna var så sent som på 1970-talet väl synliga i terrängen men är numera nästan helt övervuxna av träd, buskar och sly. Som tur var hade Karin Pettersson röjsaxen med sig och med hjälp av den kämpade vi oss fram.  Gravområdet är c:a 40x55 m, ligger 40 m över havet och fyra av gravarna är undersökta. Fynden från dessa gravar finns på Statens Historiska Museum i Stockholm och kvar på Kätthög syns gravarna idag som stora stenhögar bland träden.

Ingrid Moberg berättade om utgrävningarna och om den enögde jätten Tjalle, som enligt sägnen hållit till här. Skönt att komma ut i solskenet!                         

Vi avslutade kvällen med fika på den gamla kvarnbacken.

Kvällsvandring till Kätthög år 2012

En solig och varm torsdagskväll samlades 17 ortsbor och sommarölänningar i Runsberga by och vandrade i sakta mak längs grusvägen söderut till Kätthög,som en bit in på 1900-talet var ett småbruk längst i söder i Gärdslösa på gränsen till Långlöt. Numera ägs marken av familjen Andersson i Runsberga

Vägen går genom ängar och hagmarker och utsikten över det som en gång var Runsberga mossar var fantastiskt i kvällssolen. Över en nyslagen vall kom vandrarna fram till Kätthög, som inte främst är en gammal gård utan ett stort gravfält från äldre romersk järnålder 200-300 e.Kr.

Broar, en del av kulturlandskapet

Det var här vid Bägy södra bro som vi startade vår vandring.En gammal uttjänt stenvalvsbro i slutändan på den väg som en gång varit den gamla landsvägen.

Här någonstans vid vattendraget stod förr en runsten med texten  Östen och Sigvat och Advat läto resa denna sten och göra bro efter Ave, sin gode fader. Den är nu försvunnen. Kan den ha använts som "brosten" när man byggde bron? Eller ligger en bit av runstenen i stenmuren som omgärdar närmaste hus?

Klicka på bilderna