STUDIEBESÖK PÅ SANDBY BORG
Massakern på 400-talet - vad vet vi idag?
Ett 40-tal deltagare samlades vid Sandby Borg, trots regnväder. Arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay höll en fascinerande och intressant presentation där han palcerade borgen i dess historiska sammanhang, och redogjorde för vad man har fått fram genom de arkeologiska utgrävningar som gjorts
CYKELRALLY
Kulturgruppens numera traditionella cykelrally avhölls torsdagen den 20 juli.
Ett fyrtiotal deltagare samlades vid Gärdslösa Kyrka, där Anders Marell kåserade om valda delar av kyrkans historia.
Den första cykeletappen gick via Hammaråsen till Hagby, där Johan Wiström lämnade en intressant redogörelse för det omfattande och imponerande jordbruksföretag som han och hans bröder driver.
Därefter fortsatte färden till Lindbytvätten, där Peter Streifert informerade om tvätteriets historia och verksamhet. Tvätteriet har utvecklats till ett av Ölands största företag med kunder från ett stort område.
Nästa korta etapp gick till Lindby by, där det serverades förfriskningar på gården hos Ann-Mari Linåker och Håkan Waldemarsson. Ann-Mari informerade om det pågående projektet med dokumentation av Lindby som redan har kommit ganska långt.
Nästa cykeltur som var något längre gick via Vickelstigen till Tjusby Trädgård, där Joel Schäfer visade den anlagda våtmarken och alla odlingar. Samtidigt passade det på att komma en regnskur, men den påverkade inte deltagarnas goda humör.
På vägen tillbaka mot Gärdslösa stannade vi vid Störlinge kvarnar med utsikt över Sörby, och Birger Palm berättade om byn.
Slutmålet var Kyrkängen vid Gärdslösa kyrka, där grillarna redan var igång. Deltagarna bjöds på korv med bröd och dricka. Samtidigt förrättades dragning i lotteriet med många fina vinster.
Totalt blev det 1,3 mil på cykeln. Deltagarna verkade nöjda med cykelturen och programmet.
KYRKOGÅRDSVANDRING
på Gärdslösa Kyrkogård
med Ingrid Moberg, torsdag 10 augusti
Drygt trettio deltagare samlades på den del av kyrkogård där människor från Norra Gärdslösa är begravda. Ingrid Moberg berättade med hjälp av bybor och en representant från kyrkan mycket intressant och tankeväckande om människor och deras levnadsöden.
HÖSTMARKNAD I STÖRLINGE
Tisdagen den 31 oktober höll Gärdslösa Kulturgrupp sin numera traditionella Höstmarknad i Störlinge. Arrangemanget är en del av projektet Ljus på Kultur. Det känns viktigt att lysa upp höstmörkret med ljus från marschaller, eldar och ljusslingor, och inte minst med gemytlig samvaro. Marknaden är inriktad på lokala produkter. Ett stort antal utställare presenterade sina varor, såsom äppelmust, fårskinn, kransar och höstdekorationer, hantverk, glögg, bröd, honung, senap, ostkaka, sylt och marmelad, mattor, charkuterier, grönsaker och second-handvaror. Dessutom fanns bildspel, korvgrillning, lotterier med många fina priser, utställning av fotokonst och fiskdamm för barnen. Konstnären Ann-Mari Brännström hade öppen ateljé. Ihärdigt regnande har också blivit tradition vid Höstmarknaden. Trots det kom ett mycket stort antal besökare i alla åldrar, fler än vid något tidigare tillfälle. Stämningen och ljudnivån var hög, och både besökare, utställare och arrangörer verkade vara nöjda med kvällen.
VISNING AV SVEN EKBERGS NYA FILM
"ÖLAND OCH BÖNDERNA"
Tisdagen den 14 november 2023 i IOGT-lokalen, Gärdslösa
Ett 60-tal åhörare samlades för att se den nya Ölandsfilmen. Filmen var både intressant, lärorik och rolig. Kaffe med dopp serverades under pausen.
Studiecirklar
Ur Ölandsbladet 5 mars 2008
I Södra Gärdslösa ligger man inte på latsidan när det gäller bearbetningen av den egna historien. I somras lade man fram resultatet av en flerårig studiecirkelverksamhet kring människor och bebyggelse i byn under de senaste hundra åren. Nu går man vidare, denna gång i form av en samverkan mellan kulturgruppen och bylaget i form av en studiecirkel.
Det rör sig visserligen om två juridiskt sett olika organisationer, men det rör sig i viss omfattning om samma personer. Arne Andersson företrädde bylaget vid den första träffen förra veckan och han var extra glad att flera av byns lantbrukare också förklarat sig vilja vara aktiva i arbetet.
När vi förra gången arbetade med byhistoriken hann vi inte med att ut-värdera de äldre dokumeten
i byskrinet. Det är dem vi
tänker ta upp
den här gången. Vi ska i
första omgången ha fem sammanträden. Under tre av dem ska vi ha inbjudna experter som hjälper oss.
Ett 15-tal bybor har anmält sitt intresse att delta. Till det första mötet hade man inbjudit Ann-Charlotte Magnusson, Äpplerum, med arbetsplats länsstyrelsen i Kalmar, idag vid miljöenheten, men med ett förflutet på kultursidan. Hon hade förberett sig väl genom ett detaljstudium av gamla handlingar och lantmäterikartor rörande Södra Gärdslösa. Den första kvällen bjöd på en tidsresa som tog sin början på 1100-talet och gjorde ett tillfälligt uppehåll mellan enskifte och laga skifte.
STORSKIFTET...
Det fanns anledning för kvällen att uppehålla sig en längre stund vid storskiftet, som på Öland ägde rum, i den omfattning det ägde rum, mellan 1770-1800. Målsättningen med storskiftet var att reducera antalet skiften till fyra för varje gård, men i Södra Gärdslösa kom man inte längre ned än till elva skiften. På en uppförstorad lantmäterikarta från slutet av 1700-talet – med dagens skiften inprojicerade – kan man följa minsta upphöjning i dåtidens landskap.
– Den där fyrkanten kan vara en husgrund, säger handledaren. Och här har vi platserna för rågångsstenarna inritade på kartan, fortsätter hon, och läser upp ur lantmätarens beskrivning av de tre grå stenarna placerade omedelbart öster om landsvägen.
Rågångarna kan vara från vikingatid eller kan vara till och med ännu äldre, får cirkelmedlemmarna också veta. Och lusten att ge sig ut i terrängen och jämföra dagens topografi med dåtidens är stor, det märks.
– Västerut mot Sättra är det nästan orört, och där borde man fortfarande kunna finna ett och annat från förr, exempelvis rågångsstenar - om man inte vräks odlingssten över, förstås, vilket är lätt hänt, säger Arne Andersson.
...OCH ENSKIFTET
Enskiftet 1815 genomfördes bara på en enda gård i byn, nämligen prästgården. Där samlades all jord i ett skifte längst söderut i byn, och så är det än idag. Det kunde dagens ägare Bengt Jeansson vittna om, och han måste ju veta. Akterna i byskrinet från äldsta tid är över fyrtio stycken, och de förvaras nu som deposition i kommunarkivet i Borgholm. Men efter ett hängivet fritidsarbete bland annat av lantmätaren Kjell Olsson har dessa renskrivits och lagt in på en CD-skiva, som ställts till varje cirkelmedlems förfogande. Så småningom skall även alla historiska lantmäterikartor följa samma väg i på CD-skivan. Och vad som i slutändan blir resultatet av studiecirkelns arbete är ännu helt öppet.
– Efter de fem sammanträdena vi nu planerat är det troligt att det blir en fortsättning med dem som är mest entusiastiska för projektet, säger Arne Andersson.
.
Solveig Engarås, kvällens inbjudna expert Ann-Charlotte Magnusson, Arne Andersson och Mainy Ekberg samlade kring en kopia av en gammal lantmäterikarta.
Artikel från 2005
Studiebesök
Studiebesök på Borgholms bibliotek, hösten 2011
För att läsa artikeln, klicka på symbolen i övre högra hörnet och därefter på +-symbolen i nederkanten
Klicka på bilderna. De öppnas i ett större format och kan visas som bildspel.
Studiebesök 2009
Klicka på bilden
Studiebesök i Södra skog och vid Ingerälls sten
Sommaren 2009 gjorde SGK två besök i Södra skog, det första för att rekognosera med Arne Andersson som guide och det senare med Björn Folkesson som inbjuden kännare av växter.
Ingrid Moberg berättade då också om Ingerälls sten.
Södra skog är numera naturreservat och ligger i mittlandsskogen i Högsrum med infart vid Odens flisor. I samband med utmarksdelningen i början av 1800-talet tilldelades bönderna i Gärdslösa skogsmark här och flera av dessa marker ägs fortfarande av gärdslösabönder.
Gruppen vandrade några kilometer genom oländig terräng och Arne Andersson redogjorde för hur markerna i äldre tider användes som beten. Fortfarande finns brunnar för bevattning av djuren kvar på många ställen. Ägorna avgränsades med stenmurar, som varje markägare själv fick uppföra. Bönderna tog också mycken ved härifrån och forslade hem till sina spisar.
Vid det första besöket på våren var markerna mycket vattensjuka och för att nå Ingerälls sten krävdes stövlar och bra balans. Vid andra besöket en het sommardag var det torrt och lättare att ta sig fram. Björn Folkesson berättade om floran i skogsmarkerna. Där fanns bl.a. många sorters träd, t.ex. ett bestånd av avenbok.
Ingerälls sten ligger där tre härader möttes och Ingrid Moberg hade läst på för att kunna berätta. Anne-Charlotte Magnusson har forskat kring stenen och bl.a. använt 1600-talsförfattaren Rhezelius redogörelser. De tre häraderna är Algutsrum, Slättbo och Runsten, var och en bestående av fyra socknar, alltså tolv sammanlagt. Rhezelius har tecknat av huvudstenen och tre stenar runt om och huvudstenen är mycket lik den sten som fortfarande finns kvar. Han skriver att detta är en gammal tingsplats och tillägger; "Efter gammal sedvänja skulle man här på dessa häradsstenar var och en på sin sten med lika stor myndighet och ingen annan till förfång samlas till ting. Sålunda är talet om dessa stenar än idag."
Ursprungligen fanns tolv stenar, en för varje socken och varje sten var säte för en man. De kallades tolvmän och motsvarade vår tids jury, där alla har lika rang. Tingsplatsen var en fredad zon, där man måste lägga av sina vapen och ej fick skada någon. Stenarna är numera försvunna, kanske sprängsten i murarna omkring.
Tingsplatsen föll i glömska och levde länge endast i muntlig tradition. Kurt Lundgren skriver i sin bok Öland Brottsling Bödel Strandade skepp, att enligt tradition skulle en trolovning ovanpå stenen ge ett långvarigt och lyckligt äktenskap.
Ingrid Mobergs mor Elin berättade att hon som tonåring på 1930-talet gick till stenen med en väninna. Den låg så långt borta och i så oländig terräng, att flickorna tyckte det var kusligt. Det fanns en stämning av hedendom och ond bråd död över platsen. Idag är platsen överväxt av tät ungskog och knappast kuslig.
Studiebesök 2008
Utflykt till Österskog
I juli 2008 for en skara föreningsmedlemmar till Österskog, byn som nästan blev öde. Solveig Engarås gav den historiska bakgrunden och talade bl.a. om djurgårdsinrättningen, utmarksförsäljningen, skogsskövlingen och försäljningen till mindre bemedlade av alldeles för små arealer. Allt detta gjorde att Österskog periodvis präglades av stor fattigdom. En 1800-talslantmätare skrev att det fanns tre framtidsutsikter för bönderna: graven, Amerika eller fattigdomen.
Allan Larsson, gruppens äldste, berättade om människor och händelser från förra århundradet och Ingrid Moberg berättade om sin mormor Augusta, som växte upp i Österskog.
Vid det avslutande kaffet med dopp kunde gruppen konstatera, att byn inte är öde längre.Där finns en gård med djur och flera sommarhus.
Klicka på bilderna
Artikel i Ölandsbladet 2 mars 2004
Från generation till generation, från gård till gård. från byman till byman - byskrinet i Södra Gärdslösa har en lång resa bakom sig utan att ännu skönja slutet. Tvärtom ska innehållet "uppdateras" för att kommande generationer ska kunna ta del av byns historia.
Foto: MICHAEL STÅHL
" Allt i skrinet är inte från byn. Här har vi ett exempel. Ett nummer av Ölandsbladet från 1888", berättar Arne Andersson från Södra Gärdslösa och visar den kopia som man gjort av tidningen.
Foto: MICHAEL STÅHL
Fotocollage