Våra utställningar 2012 o 2013
Utställning 2013
Så klädde vi oss då
Utställning 2012
Ära vare Gud i höjden
detta har jag gjort i slöjden
Alice Blomkvist berättar på vernissagen om arbetet med att forma utställningen.
Britta Svensson visar Gunnel Andersson kläder som förr doldes under många lager.
Text från Gärdslösa prästgårds hemsida:
Kläder från många epoker och många tillfällen - i brygghuset under skördefesten visade Södra Gärdslösa Kulturgrupp sin utställning Så klädde vi oss – och i uthuslängan dukade Ange Design upp moderna kläder i naturmaterial.
I brygghuset samsades kläder från olika håll och formades till en spännande enhet. Kläder för glädje och sorg blandades med vardagsklänningar, underkläder, baddräkter, väskor och skor, tidskrifter och modeplanscher.
Kläderna samlades in efter ett upprop. Eftersom gruppen ställt ut ett antal gånger vid det här laget vet alla att deras föremål från förr lyfts fram på ett spännande sätt och många vill bidra med det de har i byrålådor och på vinden.
I uthuslängan visade Ange Design sina kläder och sitt hantverk i naturmaterial, kvälltid inlockade av ljuset och den fina inramningen.
Många besökare valde också att bli guidade i prästgården eller bara sitta kring fint dukade bord och njuta av soppor, pajer och kaffe med dopp.
Årets utställning i Prästgårdens gamla brygghus
blev återigen en välbesökt utställning med alster,
som slöjdande sockenbor och sommarölänningar
välvilligt lånat ut.
Det äldsta var en slöjdpåse från 1934 och de yngsta
var arbeten som eleverna i Gärdslösa skola jobbar
med just nu.
Det var vernissage på torsdagen och den som med
säker hand klippte bandet var 92-åriga Maj Almgren,
som tjänstgjort som småskollärare och slöjdlärare i
Sättra skola i många år.
Sen bjöds det på gärdslösakringlor och fläderblomssaft
medan publiken gick runt och beundrade alla fina saker.
Samtidigt passade flera av oss på att få en pratstund
med vår första lärare, omtyckta "fröken Maj
I slutet på 1800-talet bildades församlingens första
slöjdskola och tjänstgörande folkskollärare Gustaf
Sålander, som även genomgått en slöjdkurs blev
den första slöjdläraren. Han fick 100 kronor i årslön
med skyldighet att bekosta allt undervisningsmateriel
själv!
Pojkslöjd eller flickslöjd, syslöjd eller träslöjd, roligt
eller förfärligt, "tummen mitt i handen" eller "lätt som
en plätt" - alla har vi våra minnen av slöjdlektionerna.
Att slöjden har förändrats under åren som gått kunde
vi lätt konstatera. Vem av dagens sjätteklassare
tillverkar en likadan vilstol som den här? Så blev
det också så småningom en slöjdlärare av stoltillverkaren.
vita skolköksförklädena. Min slöjdfröken var så
sträng, aldrig nöjd med mitt arbete och förklädes-
sömnaden var en plåga."
"Jag gillade att sy och jag gillade min slöjdfröken
och hon gillade mig."
"Slöjdlektionerna var de bästa lektionerna på hela
veckan."
"Men titta, en sån där har ju jag också gjort. Jag
undrar vart den tagit vägen?"
Några kommentarer från besökarna:
För fjärde året i rad anordnade Södra Gärdslösa Kulturgrupp en utställning under Skördefesten i Gärdslösa prästgård. Prästgårdens gamla brygghus är sedan några år en populär utställningslokal och årets tema var Så klädde vi oss då.
Många gärdslösabor hade välvilligt svarat på ett upprop från Kulturgruppen och öppnat sina garderober och kistor på vindarna. Utställningen ordnades i år av Britta Svensson och Alice Blomkvist och medlemmar i föreningen agerade guider under hela öppethållandet.
Invigningen inleddes av Föreningen Gärdslösa Prästgårds ordförande Gun Nilsson iklädd lämplig elegant hatt med flor och Kulturgruppens ordförande Mainy Ekberg klippte bandet och förklarade utställningen invigd.
Vad var det då som visades? Jo allt, inifrån och ut! Från de onämnbara vita med spetsar, knytband eller tygknappar, korsetter och långstrumpor av ylle (ni vet, de där som kliade så infernaliskt i knävecken) till tjocka långrockar och kappor i svart. Nattlinnen och nattsärkar. Både vardagskläder och högtidskläder, från morfars slitna blåblus med massor av lagningar och mors slitna förkläde till frackar med hög hatt och en äkta brudklädsel från Jämjö med en vacker vit klänning med släp och vidjesmal midja. Även myrtenkronan fanns kvar. Sorgkläder, svarta klänningar och hattar med flor för de närmast sörjande och tjocka hemsydda kostymer i svart ylle med väst under. Hattar från 1950-talet och rundskurna danskjolar, krokodilväska. Flickor av idag hördes sucka och skulle nog gärna ha tagit dem på sig
Det äldsta plagget var en svart brudklänning från 1859 och de yngsta var mängder av plagg från 1970-talet: kortkorta crimplene- och teryleneklänningar i starka färger och mönster, byxor med utsvängda ben, skjortor med långa kragsnibbar och slimmade midjor, marimekkokläder med sina typiska mönster och långklänningar med flower-powermönster. Barnkläder, stickade i pastellfärger och söta små klänningar med volanger, en del skickade från släktingar i Amerika. Två ölandsdräkter visades också, en från 1930 och en från 1980-talet, som visade hur dräkten utvecklats under årtiondena och hur variationer var möjliga.
Antalet besökare har nog aldrig tidigare varit så stort och många ”Ja men en sån där hade jag också” hördes. Och många kunde berätta klädminnen. ”Den där hade jag på mig första gången jag träffade min man.”
Kulturgruppen passade också på att sälja sina böcker och vykort. Nu börjar funderingarna inför nästa års utställning.
Text: Ingrid Moberg
Foto: Uno Käärik
Klicka på bilderna. De öppnas i ett större format och kan visas som bildspel.
Utställningen "Stök i kök" i prästgården år 2010
Gamla hantverk i Gärdslösa
utställning i Prästgårdens brygghus vid skördefesten 2011
För andra året i rad ordnade Södra Gärdslösa Kulturgrupp en utställning i Gärdslösa Prästgård under Skördefesten. Denna gång var temat "Gamla hantverk i Gärdslösa"och det som visades var verktyg och redskap från fyra olika hantverksyrken och berättelser om och foton av kända hantverkare i socknen.
Alice Blomkvist, Ingrid Moberg och Britta Nilsson hade jobbat i veckor och lyckats låna ihop mest från socknen bosatta, men när det inte gick även från annat håll.
De fyra hantverksyrkena var skomakare, smed, fiskare och snickare, alla med utövare i Gärdslösa.
Inga skomakarverktyg fanns att få i socknen, utan det lånades välvilligt ut av Borgholms Stadsmuseum. Ett riktigt skomakarbord med alla verktyg, en skomakarsymaskin, läster och gamla kängor och rarast av allt, ett par små barnkängor. Två skomakare presenterades: Lill-Kalle i Södra Gärdslösa och Ragnar Nilsson i Sättra.
Smedens verktyg hade lånats ut av Sten Nilsson i Sättra, tidigare smed och fortfarande ägare av smedjan i Sättra men nu med en egen buss- och taxirörelse. Vid den gamla öppna spisen i brygghuset visades städ, släggor, olika sorters tänger och en del konstföremål som Sten smitt, t.ex. smycken och skulpturer.
Från bysmeden Gunnar Olsson i Södra Gärdslösa kom ett städ, utlånat av barnbarnet Gunnel Andersson.
Fisket var en viktig binäring för bönderna i Gärdslösa och de flesta redskapen kom från Arne Andersson i byn, själv tidigare ålfiskare, men också från Britta Svensson vars svärföräldrar var fiskare i Böda. Där fanns flera sorters nät, flöten och sänken, ryssjor, ljuster, gädd- och ålsaxar, håvar, fisklådor, en halv båt(!), en besman, lyktor och vettar.
Kända fiskare i byn var bröderna Fred och Karl Andersson, Arne Anderssons far och farbror. De fiskade med både ålbottengarn, ryssjor och nät från Holmens lilla hamn.
Slaktaren och fiskaren Werner Eklund, som tidigare höll till vid de ursprungliga Gärdslösa sjöbodar, fick under sina sista levnadsår en ung fiskarkompis, då Bo Ekberg kom till Trinda holmen och byggde en ny brygga.
Snickarverktygen kom framför allt från Edvin Johansson i Övra Bägby, mera känd som Målar-Edvin.Han blev mer och mer snickare ju äldre han blev och var även finsnickare. Nuvarande ägare av Målar-Edvins fastighet och den som bevarat hans verktyg och snickarbod är Anders Joelsson, som bistått med sin kunskap vid förberedelserna.
En annan sorts snickare, en timmerman, var Olaus Jonsson i Övra Bägby.Många av hans verktyg har bevarats och lånades ut av sonsonsonen Jan-Erik Johansson i Sättra.
Bland snickargrejerna fanns sågar, hammare, mängder av hyvlar (stora sådana kallas rubank), tvingar, mejslar, borrar, en gammal hyvelbänk och Olaus Jonssons stora verktygslåda samt en av Edvin tillverkad bandsåg, som vägde 450 kg och krävde traktorskopa och tre man för förflyttning.
Edvins barn hade lånat ut vackra möbler och prydnadsting, som han gjort.
Utställningen inleddes med vernissage. Byns nestor Allan Larsson klippte invigningssnöret och ett 20-tal besökande bjöds på svagdricka och grovt bröd med spickekorv.
Under utställningen var sedan medlemmar i föreningen ciceroner. Antalet besökare var stort både dagtid och kvällstid. Många kände igen föremålen från förr och hade egna berättelser att förtälja och många uttryckte sin uppskattning.
Klicka på bilderna
